Heeey, hej, heii, jag lever
det har hänt en hel del.
Troligen två av dom mest omvälvande veckorna i mitt liv.
Första veckan spenderades på Wake up hostel, vilket var lika
bra som jag minns det förra året. Dock inte lika bra som 202
för alla i det rummet var oslagbara.
Men det va löjligt nära lika bra den här gången!
Jag har spenderat den här första en och en halv veckan med min
kusin Hanna och vi har haft så sjukt kul.
Vi flyttade dock in i min lgh i måndags och det liknade mer eller mindre
ett big brother hus de första dygnen, skitsnack, tårar och diverse
drama, ja sånt som bara får mig att sitta med rådjursögon och
leta efter mina tallbarr att tugga på.
Jag har aldrig umgåtts i kretsar där det föregår sånt så jag blev
minst sagt obekväm och tänkte, vad fan har jag gett mig in på.
Hanna lämnade mig för melbourne igår så nu börjar min resa på
egna fötter, vilket är den största utmaningen jag utsatts för hittils
i livet, men jag behöver det.
Och som sagt, det kommer inte alltid vara lätt men jag behöver
det här.
Anyhoooow så är lägenheten king och killarna i den är oxå king :)
13e våningen, pool och gym.
Drog mitt första pass igår med Bob, första gången någonsin som
jag tränade bakis.
Klev upp tidigt imorse, ja, tänkte göra det iaf men blev snarare klockan
tolvish, och tränade kondition.
Just nu är jag säkerligen i den sämsta perioden jag kommer vara i
under mitt äventyr. En mix mellan "Yeeeeey" och "hjelp, vad har jag
gjort?"
Perioden innan jobb och umgänge är på plats.
Meeeen det blir king det här. Ooooowweeee.
Nu ska jag förtära lite alkohol, tro det eller ej,
jag gör ju inte sånt...*fhnizz*
Seeees i ett annat liv daeee
Igar drog vi som sagt till med en klassisk goon-kvall och utgang pa side bar. Men heeej, jag och Hanna fick typ multipla orgasmer av alla heta manliga ting som fanns dar. Tror seriost inte att jag nagonsin funnits i ett sadant paradis.
Braaa javla kvall. Forrutom att jag valde att "gomma" mitt kontokort innan jag gick ut. Nasta gang ska jag skriva upp pa handen exakt var jag lagger det. Aven att jag inte kom in pa rummet inatt eftersom jag va sa snygg att ta bort sminket (tecken pa att jag hade en alldeles lagom fylla)och lamna nyckeln pa rummet. Efter 100 ars knackning oppnade en av dom tyska tjejerna som typ hatar mig och Hanna, varfor? For att vi tog tillbaka vara sangar som dom tagit av oss och sen bad om ursakt for det samt ar astrevliga mot dom. *fhnizz* cheeejer assa.
Jag vet att alla undrar hur det gar med min bakfylla, underbart bra, king, fabulous, fantastic.
Btw sa har jag inte fattat det, annu.
Sjukareee
Taipaj och en äcklig gymnastiksal, typ
Just nu känns min värld rätt upp och ner.
Jag fattar inte riktigt vart jag är, vilken tid eller dag det är
eller vad det är jag håller på med. Rätt naturligt med tanke
på att jag inte ens försökt förstå innan att jag faktiskt ska
flytta till Sydney.
Litte nervös på flygplatsen bara då jag kom på vilken
flygplats-katastrof jag brukar vara.
Gick över förväntan, konstigt, jag är ju äldre nu.
Två små problem bara. Världens snål-werner-bolag
som bad mig göra mig av med två kilos packning när jag
skulle åka från London.
Orkade inte klä på mig massa kläder och va inte värt
att betala så jag började slänga litte.
En mörk quinna frågade hur det va med mig, om jag
höll på att bryta ihop.
Äsch, sa jag, det är ju bara materiella ting,
men hon plockade upp lite smycken och såg nästan gråtfärdig ut.
"du får inte slänga det här, ta på dig det!".
Äsch, ta det du, sa jag.
Träffade på den familjen två gånger till och det var samma visa
varje gång. Hundvalps-tår-ögon och "går det bra, är du ok?".
Så länge jag tar mig fram till Sydney och in i landet så är jag nöjd.
Är lite nervös eftersom jag har två kilo kokain i strumporna.
Hade även för mkt vätskor i handbagaget senare,
100 ml allihopa men det va för många till antalet.
Jag kollade dock runt axeln, packade ner allt igen och försvann.
500krs produkter kastar jag inte, så äre ba.
Flyger från taipei till sydney om två timmar.
Risigaste flygplatsen ever, även. Luktar och ser ut som en gammal
gymnastiksal.
Tur för dom att dom har free wifi, annars, annars, annars hade
jag troligen inte gjort nåt alls. Jag är för feg för bombhot
och såna grejer, läskigt ju.
Nee nu ligger mitt blodsocker på golvet typ så jag kan knappt
lyfta ett finger.
Meeen, det kanske är någon som vill veta min plan,
som egentligen inte exicterat men den första veckan
drar jag mig tillbaka till Wake up där jag ska få hänga
med min kusin Hanna och även Niklas kanske huuur king som helst.
Sen blir det nog flytta in i boendet som jag inte vet riktigt
vart det ligger eller vilka som bor där :)
Två ösdare, så mkt vet jag, givetvis, ösdare är överallt :)
Ne nu ska jag avsluta med en klassisk farmor-hej-då-fras:
Tjing tjong!
Respektlösa chefer går FETbort
Idag sker det väldigt lite på facebook och som bekant
så ÄR facebook på jobb mitt jobb.
Igår t.ex. kom chefen 50+ fram till min kollega och sa:
"Steffan (ja han heter Stefan. Norrmän..) du har
litt pejling på det där med facebuuuk (norrmän..) ikke sant?,
hvordan endrer man sånn at det står "jobber på istedet før
jobbet på" i den nye profilen? Du har den gamle profilen ser jeg".
Så jäkla störigt att komma fram sådär när Stefan satt
och chattade och hade fullt upp! Respektlösa chefer går fetbort.
Ghhh, tur man ska sluta.
See you no more
Legat typ sömnlös sedan nyårsdagen och jag har
*peppar, peppar, salt och allt sånt* aldrig problem
med att sova.
Folk försöker intala mig att det har med resfeber att göra
men jag har inget svett i pannan och ryser inte i kroppen.
Jag har ju iof för tunt täcke och fryser lite om nätterna.
Får man resfeber av det?
Om sirkus sikurius en timme ska jag göra följande med denna bryd:
Ne hon ser faktiskt ut såhär:
Ja ni fattar, det är Malin, en kompis. Jag har en kompis.
Och hon är alldeles för snygg för mig.
Idag ska vi gå på stan ihop i Oslot, troligen för sista gången
i våra liv och sen ska vi träna ihop, kanske även det för sista gången
i våra liv.
Jag är som bekant en kryddare och överdriver gärna även avsked.
Standardfrasen är: "See you no more".
Detta i hopp om att få se några tårar, ett bevis på att man
kommer vara saknad.
Det brukar sällan funka så jag tror jag ska sluta med det.
Hepp, hopp
2011 års första ord från Mig, till Dig
Khyyyy bloggen!
New years blev riktigt bra. Spontantfäst är bäst.
I övrigt börjar resfebern träda fram.
Det skiftar mellan "Yeeeey" och "hjeeeelp" dagarna
igenom nu.
Jag hat-älskar min spontanitet när det gäller resor
och andra vägval i livet. Orka tänka och planera,
göre ba göre.
I vissa fall resulterar det i att jag missar en del
saker på att-göra-listan, men att jag undviker en
del nervositet.
Den här gången verkar jag inte slippa undan och intalar mig
själv att det är rätt coolt att vara nervös.
Orka va O-cool!
Peppar mig själv genom att tänka tillbaka på
2010s Sydney-minnen.
2010 års sista ord, från Mig till Dig
och det är förmågan att göra dåliga beslut.
När detta inträffar blir mina reaktioner minst sagt överdrivna.
Som bekant så flyttar jag till Sydney 9 jan så egentligen
borde jag varit med familjen & vänner hela jul och nyår.
Jag valde att åka tillbaka pga jobb. Pengar inför resan.
Ett beslut helt enkelt.
Jag tänkte åka till Gbg och fira nyår med en saknad Brittan Mårs.
Meeen jobb nyårsafton, pengar, resa, ja.
Ett beslut.
Varför inte försova sig på nyårsafton och missa sitt jobbpass?
Ett beslut? Förvisso inte.
Var enda gång dessa dåliga beslut präglar mitt liv så intygar jag
mig alltid att det finns ett gott syfte bakom dom,
vilket det i slutändan i princip alltid visar sig göra.
Så till er alla, vänner och icke vänner, inför 2011.
Glöm aldrig att det är ni som själva som bestämmer
hur erat liv ska se ut. Till en liten viss del via beslut,
men efter ett beslut kommer alltid ett oförutbestämt resultat.
Det som är avgörande för hur era liv kommer att se ut är hur
ni väljer att se på det oförutbestämda resultatet.
Everything happens for a reason, det är min livssyn.
Utslitet ordspråk men ack så betydelsefullt.
Gott nytt år!
For better or worse
Kontorsjobb med no nothing att göra en dag som denna
och dessutom slut på kaffe.
Framme med bussen 7:30, på jobb 8:10.
Tillråga på allt luktar det suspekt här och efter ett par
timmars efterforskning har jag insett att det är min
kroppsodör. Ja men blir man fresh på en nattbuss.
Som ni märker har gårdagens nedstämda sinnestillstånd
gått över till bitterhet.
Lär ju bättra mig efter lite träning och en dusch.
Fram tills dess ska jag sakna min hemvisit.
Jag kommer dock inte sakna mina urspårningar som jag
lyckas med varje gång jag kommer hem.
Samma visa varje gång.
"Emma, vill du veta jag du gjorde igår för jag räknar med att
du inte minns".
"Helst inte men ok. Heeelwete".
Men jag älskar er, kära ösdare, så det bjuder jag på.
Jag bjuder även på en mix från allt det goda Ösd gett genom åren:
Gläde, tårar, eh det spårar
Chillar på buss trondheim oslo och är mer än överlycklig
över att det finns ett nät här, inte hårnät eller fiskenät. Gissa nätet.
Smeker insida lår på min nyfunna kärlek
Den är liten, billig, blek, uthållig och lättsam, allt annat än mina tidigare
kärlekar men vi är som gjorda för varann.
Den (ja den är könlös, på gott och ont) har dock inte förmågan
att göra mig riktigt lycklig just nu. Inte ens BSF Ann-kathrins män
kunde få mig att le helhjärtat.
Vadan detta?
Separationsångest.
Mammas tårar när jag lämnade kvar henne på tågstationen kliar
fortfarande lite obehagligt på mina hjärtklaffar.
För att inte tala om mina vänner, varje gång jag kommer hem
(dvs jul och yran) så inser jag hur lycklig jag vore om jag
fick ha alla vid min sida året om.
Nu kommer jag inte träffa någon av dom på, ja, gud vet,
kanske ett år.
Sydney kommer bli underbart men just nu känner jag bara
ångest, kärleks-separations-ångest.
Tur grabbarna installerat en ny soffa i våran lägenhet
så jag har något att se fram emot när jag kommer till Oslo. Ghhhh.
Ne jag ska faktiskt få träffa Fredrik och Aris och det
är ganska mycket bättre än att få se en röd soffa i vårat schleta vardagsrum ;)
Och Pertan är ju där och sällskapar med mig.
Nu är jag ruskigt nära på att lägga magsäcken i en påse så vi hörs.
Kärlek, fred och jing och jang
En vän för livet som blåser i salivet, EH
Orka vara deprimert.
Det borde faktiskt vara olagligt för mig att se
negativt på min tillvaro just nu, inte ok. Okäj?!
Någon som till 100% kan lyfta upp min själ i såna här
sammanhang är min gode vän gömmas. Även kallad gymmet.
Vi träffas som regel 1,5h-2h fem gånger i veckan, ibland blir det fyra.
Ibland känner jag glädje inför vårat möte, ibland hat.
Våran relation är allt annat än stabil i alla lägen men varje
gång vi skiljs åt så ser vi på varandra med rosenröda kinder
och säger "Tack ska ru ha men vet du va, du är ful
och äcklig så du kan dra".
Näääärå. Vi säger:
"Tack ska ru ha, det gjorde ru bra!"
Denna dagen, ett liv
Försökte hitta ett nytt liv på ebay men det enda som
fanns var frukthandlare i Baghdad och jag är så
himla dålig på att sälja saker.
Det slog mig dock precis att jag kommer få fly
härifrån 9 jan och bosätta mig i Sydney <3
I övrigt har jag haft världens bästa helg med
favoriterna på Etterstad+mina kära sambos.
Den årliga jewlfehzten ägde rum i lördags och blev en
storslagen sådan, som alltid när dom bjuder upp till kalas.
Discokulan va med, så även rökmaskinen och Pjauts dans på bordet
som slutade i ett trasigt julbord och kommentaren
"Verkar svårt att förstöra en fest".
På söndagen var jag ovanligt obakis och vi var inte sena
med att ta på oss ett par tygstycken och bege oss tillbaka till
Etterstad för julmatsrester-brunch. Vi bjöd helt enkelt in oss själva,
sa hej hej och gick direkt till kylen. Meget bra söndagshäng inkluderat
sunes jul, mys, kvällsgröt ala Nathalie Loft, yatzy och promenix.
Lånade några bilder av BigM och tar för givet att det var ok!
Life
Har man för första gången evah blivit tillsagd att
lämna gymmet. Har haft en förskylningsgroda i halsen
hela veckan och fick åka ambulans från jobbet i tisdags,
nerå.
Jag hade lite diverse fysisk värk på jobbet bara.
Tänkte att det vore lurt med en träningsfri dag men
iom att jag sitter ner hela dagarna så klarar jag inte
av det. "Ska ta ett kort och lugnt träningspass".
"Men Emma vad gör du här om du är förskyld."
"Ja men jag ska bara göra en övning till".
Slutade inte riktigt vid en övning..
Lever man ju iaf.
Tror även mitt ben börjar sammarbeta igen så
i förrgår fick jag till en 45minutare, inget storartat med
andra ord men jag är åtminstone på g tillbaka.
Trodde nästan att jag höll på att mista min själ
ett tag där.
Tack för maten skatteetaten
konstig känsla i kroppen. Det var något gnagande.
Jag visste inte vad det var som gnagade på mig
eftersom det inte var något djur.
Men så slog det mig att det var den där valfria vardags
tankeverksamheten och det där med ekonomin.
Hur hade jag kunnat glömma Skatteetaten?!
Det hade helt fallit bakom ett av mina hjärnmembran, finns ju så
jäkla många luriga gömställen i hjärnan. Lite som ett
gammalt trägölv med stora springor.
Förrutom att jag inte har gamla brödsmulor i hjärnan da,
tror jag i alla fall. Jag äter ju liksom aldrig bröd.
Det var ju egentligen inte faktumet att jag har cuttat ut
bröd från mitt dagliga matintag som jag gick in här
för att poängtera utan för att berätta att jag snart blir rik!
Snuskrik på mina egna pengar.
Göttans!
(Egentligen har jag inte ännu någon aning om hur
mycket jag får tillbaka på skatten eftersom dom fifflat
att det är nu mitt flyt träder fram).
Skatteetaten, jag hatar Dig, fast jag älskar Dig.
Vi ses på troppan@min lyxvilla jan 2lax11 !
Gillar Du så Gillar Jag
Kanske jag ska unna mig lite chokla?
Beror på hur bra jag gör ifrån mig på gymmas ida.
Målet/kravet är 5ggr/v och den här veckan prioriterade
jag sociala aktiviteter framför träningen så det ser ut att
bli ett träningspass för lite för ett G. Sjukt att man
ska behöva välja men det går ju åt minimum 2h när
det ska lyftas järn och löpas band samt frakta sig
sig själv till och från gymmet.
Värt dock, jag älskar det. Ok, hatkärlek vissa stunder,
som vilket förhållande som helst.
Eftersom jag hatade allt igår så älskar jag givetvis allt idag.
Jag gillar jobbet (börjar faktiskt göra det), min nya sambofamilj,
mina BFs och Fs och givetvis min riktiga familj.
MEN jag saknar det här
Och kommer troligen därför återförenas med Sydney någon gång efter
New years.
Feel free to hänga med!
FÖR I HELVETE, SATANS SKIT
Det här är första gången på väldigt länge som jag
i såna här typer av situationer säger:
FÖR I HELVETE, SATANS SKIT.
Det är allmänt kännt att jag ofta har sånt oflyt
och råkar ut för motgångar utöver det vanliga.
Jag skrattar numera oftast åt det men just nu
sitter jag faktiskt med tårar i ögonen. Ja, tårar.
Jag är sällan blödig på denna blogg men nu
är fan råttet mågat.
Vad ska jag göra för att förtjäna medgångar?
Jag ska fan börja sälja bingolotter.
Eller eventuellt steka köttbullar i Uganda,
trots att jag faktiskt inte ens kan steka köttbullar.
Det enda som kan få mig på bättre humör just nu
är ett hårt löppass.
Neeee visst ja, jag har ju haft problem med skenbena
i tre veckor och kan enbart drömma om att få träna
riktigt hårt på jävligt länge.
Puh, det var allt tror jag.
Eller ne, JAG HATAR NORGE OCH NORWEGIAN.NO.
Meh, nu känns allt genast mycket bättre!
Kära blöggas, TACK.
Urinerar Du så urinerar Jag
valfri tankeverksamhet har jag ganska varierad arbetsdag.
Igår tillexempel tänkte jag på vad jag ska bli när jag blir stor
och idag valde jag att filosofera lite kring det här med min ekonomi.
Det har ju som sagt gått sådär med den pga tjyvar och diverse.
Jag analyserar därför diverse system jag kan
utnyttja/mygla mig förbi för att bli kompenserad för allt
elende jag råkat ut för.
Bland annat klassikern, det norska kollektivtrafiksystemet som
är skapat av en 5-åring år 1871. Vissa perioder har jag valt att köpa
månadskort pga tryggheten men har nu insett att jag blir pissad på
i vilket fall som så jag har nu slutat med det.
I förra veckan åkte jag dit i en kontroll.
Lite stelt kan tyckas för många, men jag var som sagt väl förberedd.
Hittills har jag inte lyckas lista ut hur jag ska slippa dessa böter,
men väl hur jag ska slippa undan att betala dom.
Jag kan givetvis medge att det inte är helt bekvämt att stå fast
i en kontroll och även lite smått genant om någon man känner
glider förbi men väl värt att slippa olja iväg 600 laxar varje månad.
However så valde jag idag medvetet att generas inför en hel vagn
kollektivåkare då jag tackade ja till att bli intervjuad av just "Ruter".
"Detta är inte en kontroll", does it look like i care liksom?
"Hur ofta åker du kollektivt?"
"Varje dag"
"Vad har du för kort?"
"Månadskort"
"Får jag se på det? kortet är inaktivt ser jag".
Så är det dags att dra min line igen, han tyckte givetvis att det
var bedrövligt att jag fått en bot för det skulle jag absolut inte ha.
Det var då det slog mig att jag är oövervinnerlig. Jag har den gyllene
förmågan att snacka mig ur diverse situationer till min egna fördel
och det här måste utnyttjas, till fullo.
So long suckers, nu är det Jag som kommer ta Era pengar!
Jag ska bara klura lite till på hur...
Den som först skriver sitt kontokortsnr i kommentarsfältet nedan
får en kladdkaka på 17 maj
När livet plötsligt saknar mening & substans, när man känner att man inte hör hemma någonstans
Vad göra? vad gör man när hela ens rykte står på spel?
När den identitet man en gång haft börjat influeras
av något obekant. Något obehagligt obekant.
Jag snackar givetvis om min nya ovana.
Jag vet inte hur man sväljer längre, alltså vätskor.
Vatten, mjölk, saft. Nej fan, jag gillar inte saft
men typ juice, coca cola, fanta, ja ni fattar.
Den senaste tiden har jag fått det poängterat för mig,
att jag dragit på mig en ny suspekt ovana.
Jag har inte direkt lagt ner så mycket krut på att
reflektera över detta men insåg igår att det faktiskt är
rätt allvarligt.
Jag vet inte hur, när eller varför men jag har blivit en hamster.
Jag måste liksom lagra vätskan i kinderna innan jag kan svälja.
Det ser inte särskilt charmigt ut och jag är allt annat än stolt
över detta fenomen.
Men jag har verkligen försökt. 20min! Jag gav det 20 min igår.
Det är fysikt omöjligt, tar helt stopp om jag inte får lagra det
i ett par sekunder först.
Skön-t, lär ju få gå på många dejter nurå.
De tre berömda K-en. Killar, Körv och Kärlek
I övrigt vill jag tacka Nichole för dessa månader som sambo
För övrigt har vi haft besök av ett par snygga Balibrudar i helgen,
Asbillig, blev bara 600NOK för 17 st. Detta gick konstigt nog inte hem
hos brudarna och det blev inge ligga för Lolus.
Orka lägga pengar på nattbuss tänker han senare och tar en taxi,
på springnota givetvis.
Man drar ju inte en springnota utan att lämna kvar mobil och kontokort
i taxin även. Killen är ju inte dum!
Jonas söndagsfrukostar och josses kommentar under Beckmyset:
För att visa min kärlek för Josefin Hedman avslutar jag inlägget
Jefla fatcamp, vad heeende?
genom att ge oss gratis fettomat. jag brukar alltid saga att feta barn alltid ser sa
glada ut men jag vete fan om det har ar ok!
Det hela borjade i Surfers Paradise. Istallet for att surfa inleder
vi med en pubcrawl dar Josse forsvinner. Det har va innan jag kom
pa henne med att smygata bakom min rygg. Vi gar namligen pa "diet".
Det har verkat lite suspekt att jag hittat godispapper i hennes vaska
sa en dag tog jag ett allvarligt snack med henne!
"Ja, jag erkanner, jag brukar sticka ut och kopa mat och godis nar
du sover. Eller nar du dansar pa klubbar. Igar natt kopte jag en pizza slice,
sen gick jag pa subway och sen kopte jag en asgod cookie!".
"Jag visste att det va nat lurt pa G, nu ar det slut pa det! NYSS! faaaast
ikvall maste vi fira pask ju, pa, donken...... ? ett litet big mac meal?"
Det slutade med family meal och en mc flurry.
Happy fettoEaster mate!
'Det har va SISTA gangen Josse!'
Ja efter att vi nasta dag gick forbi subway och kopte cookies,
for att sen passera igen pa kvallen och stod utanfor och lipade
hogt tills personalen sa "sorry vi har stangt", "vaaaah, aaaah",
"eller jaha, det ar ni, vad ska ni ha?" "bara en cookie.....".
Sa fick vi tre, gratis, and thats where the story begins.
Gratis mat pa hostelet i brisbane. Sen drog vi pa marknad,
gratis provemat. "Jahaa, ni ar backpackers, men ni svalter
ju" sa fick vi ett kilo med ostar och choklad typ. For flera
hundra kr.
Ne ma sluta nu, ska kaka ost och kext, lurar lite pa choklad eventuellt.
Men sen ar det back to omelett!
