Wörking cläss hero

Nu ska jag skildra min dag genom att publicera en bildserie.

Min bildserie:

Jag kom på jobb. Fem minuter för sent, "T-banan va sen".
Egentligen tog jag bara extra lång tid på mig att äta min banan.

 


Mitt misson, vakta dörren. Läkemedelsfirma i grannbyggnaden.
Viktigt med säkerhet. Appropå säkerhet!
Det hade gått ett alarm. Nytt superhemligt mission, fota vakten.
Som ni ser är det svårare än att lära sig hoppa hopprep typ.


  


Mitt sidomission: Checka den mexikanska buffen så att jag kan välja
ut vilka godbitar jeg skal spise til lunch. nam nam namnam. 

  
 

Mitt valfria mission: Kongesörfa.


Fo eva eva, fo neva eva?

Idag har jag kommit fram till en simpel slutsats.
Om möjligt den mest uttjatade men det va inte förrän idag som
det slog mig att det faktiskt är ett faktum. Undantagslöst.
Man är aldrig bra nog.
It's as simple as that !
Det är otroligt uttjatat, i know, men nu måste folkt sluta tvätta
sina kläder i mineralvatten. Folk ser ingen skillnad och om dom
gör det kommer dom föredra att du tvättar dom i vanligt vatten igen.
Precis på samma sätt som dom föredrar att du tvättar dina kläder
i mineralvatten när du kör dom i vanligt vatten.


Du blir aldrig bra nog hur mycket du än försöker.
Just därför ska jag börja spela schack.
Kommer ju få massa tid över till annat nu efter detta briljanta
konstaterande.
Hört att man blir ruskigt smart av schack även, ge mig feta glajjer
och en överviktig motspelare NU! Arrrriiiba!


Smart-jeg

Jeg er ju som jeg tidligare forklart en smart person når det gjelder
sådene daglige ting. At komme unna med ting uten at noen merker noe.
Som idag for exempel. Ikke nå mye å gjøre i det hele tatt egentli,
skikkeli flott da!, men smart-jeg finner alltid på noe lurt så jeg skal
fremstå som überflink i arbeidslivet.
Tar med meg en esk med rekvisita som "jeg skall fylle på med inne i
konferansrommene", det ingen vet er at flink-jeg allrede fylte på med
konferansting i rommene forrige uken!
I stedet låser jeg in meg i det største rommet, der jeg kann fylle opp
med mange ting, hvis jeg ikke allrede hatte gjort det førre uken vil si!
Flink-jeg!

Så tar jeg fram den beste stolen av alle og slår meg ned for å monstersurfe,
skikkeli gøy da, kjempegøy!
Man bare må va smart da!
Når jeg senere kommer tillbake ser jeg selvfølgelig superoptatt ut
med alla konferansrom-rekvisita i hendene.


Dette skal gjøres om, ingen u i klart!

Ps. Dette gjør jeg selvfølgelig bare før di at jeg ikke har noe i det hele tatt
å drive på med. Ellers er jeg faktisk flink, superflink og det er ikke noe kødd. Ds

Forgive and forget

Ni vet min man. Inte den från i tisdag utan den nyare, glöm han.
Jag tror jag går tillbaka till han från vakttjänst. Pen gutt de asså,
skikkelig pen da.
Den här andra duger inte ens i krig. Kanske första världskriget
men deffo inte andra. Jag satte mig exakt två bord i från bordet han
alltid väljer. Började känna spänningen krypa ända ut i ögonfransarna.
Nu är tiden inne, snart kommer han ner, prick 11:30 som i vanlig ordning.
Oxå kommer han, utan mössa, ler och säger hej. Går som att han är det
snyggaste gud skapat och jag får inte ens fram ett hej.
Inte pågrund av osäkerhet denna gång utan i ren förtvivlan.
Antingen måste jag fan köpa en designermössa som han klistrar fast på
huvudet i all framtid eller så är våran korta och förvisso ostartade romans över.
Över innan vi ens hunnit kommit till fas två, alltså fasen efter hej. Stelt.
Just nu känns det som att jag aldrig kommer kunna förlåta honom för
det här, men jag är rätt övertygad om att det kommer kännas lite bättre
om jag steker lax och äter Elins godis när hon inte ser.

TGIF

"Jeg tror han har stor pikk"
"Det tror inte jag"
"hvorfør ikke det?"
"Han skulle inte gå sådær jækla løjligt då".

Hur ær man produktiv såna hær dagar, fredag, vaffel på jobbet,
man får diabetes i samma veva som sockerkicken slår in typ.

Ni vet min man som jag skrev om tidigare. Gløm honom.
Jag har en ny och han ær inte hær Tisdagar mellan 10-14,
han ær hær varje dag. Æn så længe har vi bara sagt hej, men idag
inledde jag en konversation nær han letade bland posten.
Det gick bra men jag kom inte på så mkt att sæga. "Hittar du den inte?"
"Nee det va ikke noe idag." Slut, the end.(Ja jag vet vad jag sagt om
norrmæn men det hær handlar om jobbflirt så då ær det undantag.
duger i krig".
Såhær i efterhand ångrade jag hela "konversationen". Det ær inte likt
mig. Jag brukar få till fler æn fyra ord och ett gulligt skratt.
Jag tror jag blev lite osæker på mig sjælv.

Før øvrigt har vi mest fnissat idag. Andreas råkade starta en masschat
med alla anstællda på GlaxoSmithKline nær han satt på sentralbordet.
Egentligen har vi ingen aning om vad fan vi håller på med nær vi steppar
in och hjælper till dær, vi bara knappar lite. "jahaa, du har frågor om
svininfluensan, då sætter jag øver dig till....ja vafan vi tar Mette".
Lite så det ska va, man ba låter übertrevlig och høftar litte.


Nå skall jeg ut i solen og kose meg

Min man!

Jag vet att jag sagt det førr, men idag såg jag verkligen mannen i
mitt liv. Han stod 2,5 meter ifrån mig på jøbbas. Mina øgonvitor
sitter fortfarande fast i hans arbetsuniform, først var jag lite orolig
att det var den som va boven i hela dramat men sen, neee,
vilket manface.
Nær han gick ville jag springa efter och sæga "dom dær klæderna
skulle passat bættre på golvet i min cabade bmw" men kom på att daaah
jag har inget kørkort och inte heller någon bmw så jag førsøkte istællet
viska till min kollega "vem va han?!".
Jag blev liksom lite exalterad dær, sækert mkt på grund av att det finns ganska
många man på det hær jobbet men utan face, så det dær visket blev inte direkt
diskret.
"Från vakttjænst, han ær hær varje tisdag mellan tio och två" hørde jag från
killen på grannføretaget.
Det ær inte ofta jag blir generad men jag blev som ett barn. Stelt fast det
egentligen inte behøvde bli stelt egentigen. Oxå ett fnitter på det æven. Inte ok.
Nær det hade lagt sig ropade jag "mellan tio och två, men jag kan ju inte
komma ner hela tiden och kolla efter honom?".
Vi bestæmde att Andreas ringer mig nær han ær dær.
Mellan tio och två, tisdagar, i'll be there!

Neggo

Ibland undrar jag varfør jag inte bara byter till ett lagerjobb.
Orka ansvar. Tur att jag har två veckor nu innan konferanserna
sætter igång och då ær tanken att jag ska sætta allt i system så
att centret ska gå bættre æn tidigare.

Tungjobbat nær alla från olika
avdelningar på jobbet har 100 olika meningar om hur jag ska gøra det
och vad jag ska gøra och dessutom går emot varandras ideer.
Och nær hon jag jobbar tillsammans med har jobbat i 10år och tycker
alla nya ideer ær dåliga ideer.
Ær lite gnællig nu før jag har dragit på mig kallsvettningar, feber och mupphals. 
Som typ resten av øsd ;)
Lilla svininfluensahysterin æven.
Nær Thorild går på lunch hoppar jag in och jobbar på sentralbordet hos våra
grannar  lækemedelsføretaget GlaxoSmithKline, som producerar vaccinet,
och førsøker få nån klarhet i hur fan man vet om man har det.
Jag ær ju den eviga "inte-kunna-sjukanmæla-sig-tjejen" så det ær lite
halvopopulært att jag ær hær. 
Sov från 18-05 inatt och undrade varfør klockan ringde før tidigt før jag var
fortfarande lika utslagen som nær jag dæckade på soffan så borde egentligen
kanske va hemma men vafan.
Slutade tre men stannar nog hela kvællen på jobbet och ordnar med bankgjejer
på internet, kændes ovært med ballesurf.
Elin aka sigge Wallen ska ju till england och då vill man ju inte va værldens
sæmsta kompis och smitta ner henne æven!
Man har ju en del bankkort på vift så några timmar på internetbankerna ær
ju liksom rætt nødvændigt!

Ses, hørs, snakkes


När ångesten är total

Varför lyckas jag alltid...
Jag har försökt blunda och låtsas som att jag inte finns men tillslut
börjar det alltid klia i ögonen och man måste öppna dom och inse
att jag fortfarande lever.
Det är väl bara att bryta ihop och gå vidare.

Snusk(under)liv

"Tja, lever du?"
"Typ inte"
"viktigaste frågan, hur mår ditt underliv?"
"Bra, inge ligga så då slipper man den där dagenefterkänslan i underlivet,
orka den"
"Jag tänkte mest på att det inte direkt luktade hallon när du tog av dig
trosorna och gick på toa på efterfesten"
"Meeen fan, visst ja. Stelt. Jag känner inget nu så lär ju va ok.
Vilken jävla tur att jag fick dissen igår då. Fyfan allt har ju en mening!"

RSS 2.0