Emmaj0hanss0n

Jag har tänkt på en sak som det snackas alldeles för lite om.
När jag tänker efter har jag aldrig någonsin erfarat att någon ens tagit upp
ämnet, huuuur är det möjligt?
Det handlar om mjukisbyxor på män, killar, pojkar. Ok vi skippar pojkar.
Är det bara jag eller talar jag för en större skala när jag påstår att
mjukisbyxor på män/killar får en att rodna?

Det är ju så fnissigt så att jag alltid måste stoppa in båda pekfingrarna i
vardera öga och på ett instinktivt och bestämt sätt säga "INTE kolla,
INTE kolla, INTE kolla".
Meeeen ursäkta mig men det är ju fan omöjligt, får jag alltid till svar av
mig själv. Det där är ju som gjort för att man ska få den där känslan av att
någon nyper tag i ens ögonvitor med pincett och drar dom i riktning mot ett
bestämt objekt.
Man ser ju fan konturerna av manslemmen på säkert 100m avstånd,
oavsett storlek och detta påstående utan att jag överdriver det minsta.
Folk snackar om tjejer med lökarna fastklämda under hakan, men det
här är klart mer generande. För att inte tala om de som skippar underbyxorna.
Jag har alltid trott att jag varit en stark individ men när jag tvingas genomgå såna
där möten på stan är jag helt lam i själen efteråt.
Ja som idag, jag är lite halvloj efter all Eter jag inandas under min arbetsdag,
& ser framför mig några lugna 200m hem från Tbanan.
Och vad händer?! LuffarJanne har valt att dra på sig m-brallor, ja jag klarar
inte ens av att skriva ordet längre, och dessutom befinna sig i gående riktning
mot mig. Vad gör jag? KOLLAR, KOLLAR, KOLLAR. Jag vill inte se LuffarJannes
konturer och JA alla ser när underbyxorna lämnats kvar hemma.
Konturerna blir extra starka då.
Få saker är generande i Emma Johanssons värld, men detta mina vänner,
detta är ta-mig-härifrån-moments. Folk ser att jag ser, på den, och jag vet
att folk ser att jag ser på den men jag kan inte sluta. Jag fantiserar inte om att
avlägsna LuffarJannes kläder plagg för plagg och fråga vad han vill ha till
frukost men jag kan inte sluta stirra. Nu har jag bara helt enkelt intalat mig själv
att det inte är jag som gör det, det är någon annan som sköter mitt syncentra.
Jag orkar helt enkelt inte annars.